....... och det känns underbart efter denna konstiga veckan. Som jag sagt innan så ska min kollega sluta och det känns för jä.....igt. Sen har jag gjort någon riktigt "tavlor" på jobb som jag har fixat till och tja det har bara varit en konstig vecka.
En bra sak är ju att min mamma berättade häromdag hur hon mådde och det kändes riktigt bra och jag blev så glad för det. Det kändes som ett steg i rätt riktning. Vi kom fram till att hon ska ringa sin doktor och reda ut sina mediciner. Hon har säkert läst min blogg, men jag tycker bara det är bra att hon tar det jag har skrivit till sig och gör något åt det. Vill ju inte förlora henne i förtid.
Solen skiner och fåglarna kvittrar och livet känns underbart för tillfället. Har gått ner 2,3 kg och kämpar på med min vikt. Har lagt om kosten rätt så mycket och det känns ju bra när det ger resultat. Men det är konstigt när man gör en drastisk förändring och väljer att kanske inte vara med på frukost på jobb så måste man hela tiden förklara sig varför man inte vill vara med. Vill man inte så vill man inte - ska inte behöva förklara mig hela tiden för folk. Det är likadant det här när man går ut och äter med jobb och man inte kan eller vill följa med - då ska man också ge en utförlig förklaring varför man inte vill med - man kanske inte känner för det bara. Folk tittar konstigt på en om man inte gör som övriga gruppen. Ibland kanske man inte vill umgås privat med vissa av sina arbetskollegor och då väljer man att inte följa med istället. Men som sagt knepiga blickar får man från folk - varför??
Ikväll ska vi hem till några grannar och diskutera och planera en barnfri fest - ska bli kul att bara få vara vuxna och sitta ner och prata. Underbart.
Hoppas solen kommer att skina på oss imorgon också.
Ha en underbar kväll och helg och hoppas solen skiner på er också!
Min dag
4 år sedan
Ja jag har ju nu bestämt mig och sagt upp mig helt. Jag kan bara inte ta det som hänt under så många år, som på nåt konstigt vis accepterats av andra. Som jag sagt, det är inte min förlust. Jag kommer få det mycket bra, värre blir det för dem som blir kvar...
SvaraRaderaSkönt att mamma kunde erkänna att hon faktiskt är trött... hoppas hon går och gör en ordentlig koll om vad det är!
Visst är det så, att en del har svårt att ta ett nej. Vi pratade just om det ikväll, och jag vet själv att jag måste bli bättre på att bara säga nej när jag inte vill, och jag ska inte alltid behöva förklara mig.
SvaraRaderaSå duktig du har varit!
Visst är livet underbart! Stor fredagskram