Har känt mig lite hängig sista tiden. Varit tufft på jobbet med det nya projektet samt att det har varit mycket hemma. Det hela resulterade i ett migränanfall på jobb så jag fick åka hem. När jag väl kom tillbaka till jobb så fick jag ont i huvudet igen och tänkte att jag kollar mitt blodtryck så jag vet vad det ligger på när jag har huvudvärk. Då var mitt undertryck jätte högt(110-115). Så det blev att beställa tid till husläkaren och jag ska dit på onsdag. Har ju rätt mycket ont i huvudet och visst min vikt är ju inte den bästa, men jag jobbar ju på det. Var och vägde mig idag och hade gått ner 1,3 kg - sammanlagt 7,4 kg och det känns jätte skönt. Men jag känner mig hängig för det här med trycket och huvudvärken.
Det är några runt omkring mig nu som är sjuka - allvarligt sjuka och det får en att fundera. Har en kollega som har mist sin pappa väldigt hastigt och med mitt tryck kan det ju vara jag som går bort. Vad händer då med mina barn och min familj? Måste helt enkelt ta mig i kragen vad det gäller allt. Usch så morbid, men tyvärr är det sanningen. Jag lider med min kollega och allt hon går igenom. Svårt att trösta när man inte vet vad hon går igenom - har ju inte själv mist någon i min närhet. Vad är rätt att säga och vad vill hon höra?? Vill hon prata om det eller vill hon helst slippa? Hur ska man trösta?? Försöker att lösa det inför varje situation när hon blir ledsen. Jag hoppas hon känner mitt stöd. Begravning nästa vecka och jag hoppas bara att hon orkar!
Har anmält mig till en smyckekurs och det ska bli kul. Har lite ideér på vad jag vill göra. Får se om det funkar. Det jag helst av allt vill göra är att gå en silversmideskurs, men när jag tittade på det så var det jätte dyrt men jag ska spara till det så får vi se om det blir till våren.
Idag började Albin (sonen) på sin simning och vilka framsteg han har gjort under sommaren. Kan vara så att vår pool har hjälpt till hans träning under sommaren. Han var överlycklig och tyckte att han klarade allt så vi kunde ju köpa märke nu så var han klar - hmm riktigt så går det ju inte riktigt till.
Senare i eftermiddag ska vi till svärföräldrarna och fika - ska bli trevligt.
Vi hörs - måste klä barn och fixa till mig så gott det går!!!
kram på Er
Min dag
4 år sedan
När någon i närheten har det tungt och drabbas av sorg, tror jag det viktigaste bara är att vara, en kram är mycket viktigare än alla ord. Tror hon vet att du finns där för henne.
SvaraRaderaOch ta gott vara på dig själv, och låt inte oron slå rot - men precis som du skriver, det är viktigt att vi tar vara på varje stund, varje ögonblick - livet är värdefullt.
Ha en skön helg! Stor kram
Gör som du gjort hittills, bara var där... gråt och skratt kommer i salig blandning från mig och ja, det går ju inte att förbereda sig för hur man ska agera.
SvaraRaderaTa nu hand om ditt tryck! Ett steg är att gå till läkaren. KRAM KRAM